Magnus och hans vän Peter sitter i arbetsrummet och fixar med Peters dator. Jag ska snart gå och sova och hoppas få mer sömn inatt. Det har varit en trevlig kväll. Vi satt alla tre i köket, åt lite kvällsmat och väntade på att TV:n skulle anlända. Så fort ett motorljud hördes tryckte Magnus näsan mot fönstret för att se om det var postbilen. Vid 19-tiden vrålade han förtjust att nu backar en stor postbil in mot porten. Han försvann ner för trappan fortare än någon hann säga brödrost. De släpade upp paketet, det var enormt stort. Det var en fröjd att se Magnus slita upp emballaget, han såg mer ivrig ut än ett barn som får ett ton julklappar, rödrosig om kinderna. Jag fick be honom några gånger att coola ner sig lite. Tur att Peter var här som fick hjälpa till att packa upp den. Vi tog lite "före- och efter-bilder", ska lägga upp på bloggen så fort vi smackat in dem i datorn.

Wow, när vi satte på TV:n, det blev biokänsla direkt. Det är en fröjd, kan inte slita blicken ifrån den. Gav upp ett par glädjetjut när den kom på plats. Hur i hela friden har vi stått ut med en tjutande tjock-TV så länge.

Somk sagt, kvällen har varit bra. Vi satt och pratade och njöt av TV:n från alla håll och kanter. Då Peter inte känner till något om vår situation med IVF, så var det en lättnad att få prata om andra saker, trodde först jag skulle behöva ta på masken för att vara glad. Men det behövdes inte, det kom naturligt, hör och häpna. Det har inte kommit så mycket mer flytningar, bara litegrann  så nu ber jag för att det inte blir mer, att ni alla som skrivit till mig har rätt. Det är min högsta önskan just nu.

Slutsats: Platt-TV är roligt - Bruna fläckar i brallorna är tråkigt. 

Idag har jag pratat med både mor och svärmor. Vänner har sms:at och skrivit kommentarer här. Det värmer mitt hjärta att ni peppar oss. Jag har inte gett upp. Blev bara så rädd och framför allt paff när jag gick på toa förut och upptäckte läckaget, redan nu. Jag vet att det kan vara normalt. Men då det började på samma sätt förra gången och sen blev mer och mer för varje dag så kände jag då att Lilla Stjärnan inte ville bo kvar längre. Blev så klart ledsen och orolig. Det här är en enorm påfrestring för en, men ändå gör vi det. Så någonstans har vi naturligtvis hoppet att det ska gå vägen, annars hade vi nog gett upp för länge sen.

Men jag hoppas så klart fortfarande att det inte kommer något mer ovälkommet besök "down there". Att det finns ett litet liv som växer därinne.

Slutsats: Tro + Hopp + Kärlek = Lilla Stjärnan

Var precis på toa...mina första färgade flytningar har kommit, tidigare än förra gången......ledsen, men jag har ingen förhoppning om att det kommer funka den här gången heller. Blir så jävla trött, hur länge ska man orka kämpa....

Nu är det prick en vecka kvar tills jag får veta om Lilla Stjärnan bor kvar eller inte. Då kommer avgörandet ske genom att kissa på en pinne som helst ska indikera två streck efter tre minuter. Så enkelt och ändå så nervpirrande.

Har sovit dåligt inatt igen och drömt skumma grejer, alla drömmar innefattar mitt tillstånd. Inatt drömde jag att jag fick en blödning och när jag vaknade var jag tvungen att snabbt kontrollera om det var sant eller inte. Har mer molvärk idag och samtidigt lite mindre ont i brösten vilket jag tycker är oroväckande. Men, men, det finns inga rätt och fel i det här har jag förstått. Fråga tio kvinnor om deras symptom och du får tio olika svar.

Magnus skrev nyss på msn att TV:n kommer idag, tjohoooo. De levererar den mellan 17-21 på kvällen så Magnus åker hem så han är hemma till 17. Jag påminde honom att ta en "before and after" bilder på tjockisen och sen tunnisen. Hehe, gissa om vi kommer vilja ta en veckas semester, stänga av alla telefoner och bara kolla på film:o)