Idag har jag överträffat mig själv ordentligt. Förra veckan gjorde jag ju köttbullar som åkte in i frysen. Idag tog jag fram några och gjorde potatismos och brun sås till (sludder sludder, dubbeldreggel) Alltså, jag erkänner att när det kommer till brunsås så är det alltid Magnus som gör den. Men idag slog jag på stort och gjorde själv (hey, jag var ju ensam hemma). Och ta mig tusan, det var den godaste jäkla brunsås jag någonsin gjort. Potatismoset blev också väldigt gott, gjord på potatis från mor och Jans egen odling, riktig gul och fin. Jag hade ett hallelujah-moment när jag åt lunch. Till det hade jag så klart rårörda lingon och gurka. Det blev till två matlådor och det blev en skvätt sås och en skvätt potatismos kvar. Jag tog en slev och mumsade i mig resten direkt ur stekpannan och kastrullen högljutt njutande (efter att jag ätit min egna portion).

Sen ringde BM (barnmorskan) upp mig angående allergimedicin. Hon sa att läkaren kommer på måndag och att enligt de senaste rönen de fått ta del av så bör man inte äta av de receptfria förrän de testats mer. Men hon trodde att läkaren kunde skriva ut åt mig inför nästa helg. Hon bokade även in en tid till läkaren veckan därpå så vi får ses och då kan hon skriva ut mer. Men om jag bara kan få så det räcker i fyra dagar vore det toppen. Det vore ju skillnad om det var speciella tabletter mot någon skum sjukdom jag skulle ha, men allergitabletter borde inte vara några problem. Jag ska ändå dit igen nu på måndag för cellprovtagning (kom jag på efter samtalet) och då träffar jag BM och kanske om jag har tur även läkare, bara så att hon ser att jag existerar;o)

Har precis haft lite minispa hemma. Tog en lång dusch, filade fötter (har lite fotfobi och det krävs mycket att fixa det). Smorde in fötterna med Weledas fotkräm (underbar) och sen blev det ansiktspeeling och mask. Min hy är för bedrövlig nu, både på grund av årstiden och graviditeten. Jag har ALDRIG problem med finnar, men nu har jag tre jävlar som nästan går i baklås på hakan, de går inte att klämma. Det är som små bölder, blää. Men efter min lilla behandling känner jag mig i alla fall ett ton fräschare.

Nu kom Magnus hem för en stund sen, så nu ska jag ägna mig åt honom och våra blivande varma mackor:o)

Tack för tipsen på kamera. Intressant för vi har sneglat lite på den där Casion när vi botaniserat runt i butiker och på internet. Jag blev glad av att läsa att den tar bilden direkt utan fördröjning. Jag hatar (om man nu får använda så starka ord i dessa sammanhang) när man knäpper bilden och kamerajävlen väntar i ett par sekunder innan den tar kortet så föremålet för ens motiv hinner emigrera utomlands innan det är klart.

Idag har jag varit på stan och träffat min kontaktperson och goda vän från ett rekryteringsföretag på lunch. På vägen till tunnelbanan mådde jag så illa att jag ulkade flera gånger (blä) och var nära att vända hem och avblåsa mötet. Fy fan för att må illa och behöva dra till stan. Men jag bet ihop, tog några djupa andetag och gick långsammare (min normala gångtakt är ganska snabb, jag gillar att gå fort). Märkte då att illamåendet la sig lite och väl på tunnelbanan när jag dök ner i min pocketbok så var det borta. Kände av det igen på lunchstället och fick smått panik. Gick på toa för att kissa och det luktade urin där som det vanligtvis gör på offentliga toaletter, Shit, det vände sig nästa i magen på mig. Andades med munnen så gott jag kunde och gjorde det jag skulle jäkligt snabbt och sen ut igen. Puh. När vi väl köpt mat, jag åt tomatsoppa med foccacia, så blev allt bra igen. Jag njöt av den goda maten, plus den fantastiska salladsbuffén, bäst i stan utan tvekan. Vi hade jättetrevligt och hon ska skicka min CV till fyra olika kunder som hon tror kan vara intressanta för mig.

Innan jag åkte idag så mådde jag som sagt illa, gick ut i köket vid ett tillfälle ungefär en timme innan jag skulle åka för att desperat ta lite Proviva för att se om det skulle hjälpa. Då fick jag syn på min chokladkaka jag bakade igår. Åh, chokladkaka, registrerade min reptilhjärna. Slet upp påsen och käkade några rejäla bitar.......visst är kroppen ett mysterium;o)

Mår illa nu också men knaprar skorpor för glatta livet och ska snart slänga mig i soffan och typ inte röra mig förrän jag ska gå och lägga mig. I morgon är det dags för premiärbesöket på MVC, det ska bli så kul:o) Känns så knasigt att VI ska dit....på riktigt, hihi. 

Är det någon som har tips på bra digitalkamera. Den får kosta max 1700 kr. Den ska vara smidig i formatet, ha mer än 3x optisk zoom. Kunna filma med den och inga röda ögon tack. Ett annat viktigt krav är att det ska bli bra bilder även om det är lite mörkt. Det var väl rimliga krav:o) Vi har kollat runt en del men finns ju miljarder att välja mellan.

Så tips mottages tacksamt. Du kanske själv har en kamera som är så bra att vi köper en likadan;o)

Chokladkakan står i ugnen, dofter börjar sprida sig i lägenheten. Det blev inte efter Ulricas recept för jag måste först köpa pepparmintsolja. Jag körde en gammal klassiker som jag bakat massor av gånger. En chokladkaka med chokladbitar i, mums mums.

Har tagit en promenad idag och slängt massa skräp vid återvinningsstationen (långt ord) och sen vidare på en liten prommis. Vill ta det lugnt nu första dagen utan migrän. Den blir värre av att röra på sig, så jag ville känna efter lite idag. Men än så länge mår jag ok, lite svagt illamående emellanåt. Men jag har inga sea-band idag så jag får nog säga att det varit en bra dag än så länge:o)

Har slängt upp alla fänster och dragit ner värmen på elementen för att vädra ut ordentligt. Vädrar alltid varje dag, året runt. Men ibland gör jag lite extra, speciellt om någon av oss varit sjuk eller är sjuk. Har visserligen "bara" haft migrän i fyra dagar, men det känns ändå så bra att få vädra ut allt ont och in med friskt och gott.

Nu ringde Magnus precis, han landade med tunnelbanan och är snart hemma. Han blev mycket glad av nyheten att hans fru har bakat, så att säga en bulle i ugnen.....fast en chokladkaka.....hihi.

Igår hann jag knappt se klart på Ugly Betty förrän jag slockande som ett stearinljus i vinterstormen. Jag brukar aldrig somna mitt på dan, ytterst ovanligt. Låg klubbad i ca en timme, vaknade precis innan Magnus ringde från sin konferens. Han undrade hur jag mådde för jag lät helt kokko eftersom jag var så trött. Han berättade om maten de ätit och jag började dregla. Han sa att han tänkte på mig när de åt och sa till sina kollegor att: Min fru kommer döda mig om jag berättar om allt gott vi ätit, vi skrattade gott för jag är verkligen en mathulligan. Jag blev snabbt pigg igen, så den lilla tuppluren gjorde susen. Men den dumma huvudvärken låg och lurade hela kvällen så tillslut tog jag två panodil och så fort Lets dance var slut blev det sängen.

Sov jättekonstigt inatt. Satte mig upp i sängen flera gånger för att jag tyckte jag hörde konstiga ljud. Fick för mig att TV:n skulle börja brinna (vafan, tål jag inte panodil;o) Jag betedde mig som om jag inte var riktig i skallen. Vaknade vid 3-tiden och gick på toa, la mig och somnade om. Sen vaknade jag en timme senare av att min mage kurrade, det lät så högt att det väckte mig. Men jag orkade inte gå upp och äta utan drack lite vatten istället. Sen vakande jag klockan 7 imorse av att hemtelefonen ringde. Hann höra två singnaler innan det slutade. Jag gick upp, men hade inget missat samtal, ingen hade ringt. Jag drömde alltså att telefonen ringde....och vaknade av det. Ja, den natten är inget jag rekomenderar. 

När klockan ringde 07:45, var jag stendöd, för självklart somnade jag om jättegott efter telefonmysteriet vid 7. Men det var ändå skönt att få kliva upp efter den skumma nattens eskapader. Hade tid hos min hudterapeut kl 09:30 så det var därför jag ställde klockan. Tog på mig mina sea-band, de hjälper faktiskt, illamåendet dämpas nästan direkt. Har på mig dem nästan hela dagen, men de trycker en del så jag ska nog ta av dem om en stund och se hur det känns. I alla fall, jag tog en promenad bort till salongen. Det var så kul att ses igen, hon är en sån härlig person. Överlycklig för min skull att jag äntligen är gravid. Hon är från Iran och har själv fyra vuxna barn. När jag skrev sms och berättade att jag var gravid skrev hon svar: "Gud va glad jag blev, tårar av glädje. Må Gud bevara denna graviditet väl och att du mår toppen. Va rädd om dig" Tyckte det var så gulligt av henne.

Så nu är jag nyvaxad:o). Känns toppen för jag var hårig som tusan. Har ju haft lite annat i skallen senaste tiden. I eftermiddag kommer Magnus äntligen hem igen, längtar efter honom. Det är faktiskt bra ibland att vara ifrån varandra för det är så mysigt när man väl ses igen. Många kramar och pussar kommer det bli:o) Och nu är jag inget hårigt monster längre, haha.

Har läst runt på andras bloggar och är så glad. Flera IVF-kämpar har äntligen plussat! Grattis till er alla!!! Jag blir så lycklig för deras skull, vet ju exakt vad de gått/går igenom.

Nu ska jag vila lite medan nötfärsen tinar, sen ska det rullas köttbullar för glatta livet. Dags att fylla på förrådet i frysen. Jag kör min mormors recept som är fantastiskt, godare köttbullar får man leta efter.

Ha en bra helg alla!                                                                                                                                                                      

Jag är så nöjd. När jag kom fram till det centrum där arbetsförmedlingen ligger kände jag mig illamående. Såg att jag hade tid på mig och gick in på apoteket. Har ju hört talas om de där Sea-banden mot illamående. Fick hjälp av en dam och köpte ett par. Har prercis tagit på mig dem, får se om de hjälper. Gick sen till arbetsförmedlingen och väntade på min tur. Blev uppropad av en tjej som log med hela ansiktet. Hon var så vansinnigt trevlig och smart, så jag blev alldeles stum. Tänk att det finns normala människor på det här stället. Vi satte oss ner och hon hade redan läst på lite om mig. Hon gratulerade till min graviditet och betonade ett par gånger under mötet att det är det som är viktigast just nu. Hon bedömde mig som fullt kvalificerad att söka jobb på egen hand. Hon tittade inte ens på mina papper. Hon ansåg att jag har bra utbildning, erfarernheter, kontaktnät och referenser. Jag berättade om lunchmötet jag har nästa vecka med min rekryteringskontakt, vilket hon tyckte var positivt. Jag har fyra hålltider att passa nu.

1. 13 mars, basinformation på arbetsförmedlingen

2. 20 mars, ringa kundtjänst och redovisa min arbetssituation

3. 17 april, ringa kundtjänst och redovisa igen

4. 15 maj, personligt besök på arbetsförmedlingen

5. 26 juni, personligt besök för ny handlingsplan

Hon sa att de inte kommer lägga massa krut på mig och har jag inte fått jobb till den 26 juni så kommer de bara förlänga min handlingsplan fram till min föräldrarledighet. Jag måste även söka anvisade jobb som de skickar hem till mig. Känns bra, för de släpper kontrollen till mig. Jag vet ju definitivt hur jag söker jobb och vet att jag har en bra CV.

Nu ska jag njuta av helgen!!!!!

Känner fortfarande av huvudet litegrann, men det borde vara över tills imorgon. En god natts sömn är det jag behöver. Tack och lov sover jag väldigt bra på nätterna. Vaknar endast en gång varje natt, oftast mellan 04:00-04:30, för att gå på toa. Jag går upp och trevar mig fram med halvslutna ögon, tänder inte lampan på toa. Vi har ett fönster i ena badrummet så lite ljus kommer alltid in. Sen trevar jag mig tillbaka till sovrummet och somnar om i ett nafs.

Har till min glädje upptäckt att de kör den underbara serien Ugly Betty i repris på dagarna på kanal 5. Jag såg första säsongen, men sen började jag av någon anledning missa resten. Så nu tänkte jag uppdatera den för att sen kunna se vidare på säsong 2 och 3.

Hon är så söt. Bilden nedan visar hennes färgglada karaktär och en bild av hur hon ser ut "privat".

Jag kom till kontoret strax innan 14:00. Slank direkt in på Malins rum (hon arbetar som rekryteringsansvarig på det företag som sitter på samma våning som "oss") Hon var ju ledig förra veckan och hade blivit så chockad när hon fick veta att jag inte jobbade kvar längre. Hon kom fram och kramade om mig och stängde dörren. Vi satt och pratade en stund om allt. Hon ville ha min CV igen och vi ska äta lunch på tisdag, hon ska se om de kan hjälpa mig att få ett jobb. Hon är supergullig och vi har blivit mycket goda vänner sen vi lärde känna varandra för ca ett år sen.

Därefter gick jag in till kollegorna, det kändes konstigt att komma in på kontoret utan att gå fram till sitt skrivbord och börja jobba. Märklig känsla. Alla från styrelsen var där och tog leende emot mig, några kollegor var där också. Vi gick till matrummet och fikade. Jag fick även en present, en mullvadsfärgad keramikskål, jättefin. En av styrelsemedlemmarna som jag varit mest nerövs för att träffa sa att om vi får en flicka så skulle jag höra av mig. Han och hans fru har två döttrar och massor av barnkläder kvar i flera kartonger. Det uppskattade jag natrurligtvis. Såg på hans blick när jag kom att han var nerövs över hur jag skulle vara. Men jag har sen innan bestämt att inte bli bitter utan acceptera det som hänt och snarare se det som att det kommer leda till något bättre. Min tid fram till mötet med vår Stjärna ska vara fylld av lugn och ro och "må-bra-saker". Jag ska ta hand om mig själv och njuta av den extra tid jag fått. Om ett nytt jobb dyker upp, kommer det ändå vara mer på mina villkor.

De två senaste dagarna har jag inte känt lika mycket graviditetssymptom, vilket oroat mig. Men flera har sagt att vissa dagar känns det mindre. Men nu när jag kom hem började jag må illa igen, drack mitt beska örtte och vips var det borta. Så ljuvligt. Men samtidigt satt jag i soffan innan tedrickandet och mådde illa med ett leende på läpparna, hehe, jag är gravid. Det blir ju en bekräftelse på att allt är som det ska. Oron kommer komma och gå, men för det mesta är jag faktsikt lugn. Det finns inget jag kan göra, det är upp till min kropp.

Nu ska Magnus ge sig ut för att springa. Själv ska jag gå och lägga mig på soffan. Känner mig trött efter alla spänningar som varit i veckan. Imorgon har jag inget jag ska iväg på. Det känns så skönt, för vissa dagar vill jag bara helt kravlöst vara hemma och inte göra ett skvatt. Det enda jag måste göra imorgon är att posta till A-kassan, men det ska jag nog klara utan att säcka ihop;o)

Ska åka nu vilken minut som helst. Ska till kontoret för avtackning, känner mig nervös. Men det är klart det kommer gå bra. Bara det att situationen är lite speciell och jag känner mig lite osäker på hur jag ska vara (mig själv så klart, men...ja ni fattar) Ska posta lite till facket också, en ansökan angående inkomstförsäkringen så jag får högre a-kassa.

Skriver mer när jag kommer hem, håll tummarna att jag och Lilla Stjärnan står pall;o) Snart är det över...

Kram till er alla.