Idag har jag varit på arbetsförmedlingen och jag måste säga att jag återigen har fått det bekräftat: personalen på arbetsförmedlingen är ett gäng inkompetenta idioter!! Igår skrev jag in mig på deras hemsida, jag tillhör ett område som har försöksperiod med att skriva in sig med hjälp av bank-ID alternativt ID-Matris (som man får av arbetsförmedlingen) Då jag har bank-ID loggade jag in med den. Några dagar tidigare mailade jag till "min" arbetsförmedling och frågade om jag även ska boka in tid till en  handläggare. Fick svar att jag inte behövde det, utan att jag ska komma på måndag (idag) min första arbetslösa dag så ska de ordna allt.

Sagt och gjort, jag skrev in mig hemma igår för att slippa sitta där och göra det (blir ju hungrig och kissnödig hela tiden). När jag kom till avsnittet att boka in tid hos handläggare, hoppade jag över den delen eftersom det var den informationen jag fått via mail häromdagen.

Åkte dit imorse när de öppnade. Först får man stå i lång kö. Då är det en av de anställda som går genom hela kön och frågar om folks ärenden för att effektivisera. Det reagerade jag starkt på då jag anser att de bryter mot människor integritet att ha ett sådant system. De visar ingen respekt eller hänsyn till att vissa kanske inte vill berätta så alla hör. Märktes att flera besökare kände sig obekväma i situationen, försökte viska för att ingen skulle höra.

Fick prata med en donna till slut, gick in på ett rum. Jag var på väg att stänga dörren då hon snabbt sa att jag inte behövde stänga den. Återigen, jag kanske inte vill att alla andra ska höra om min situation (puckon!) Hon sa att hon inte kunde se att jag anmält mig via nätet. Konstigt tyckte jag för jag satt nästan en timme igår och fyllde i hela min livs historia. Hon sa att jag får göra om det. Då svarade jag att det inte kan vara möjligt att de inte kan se, jag använde ju min bank-ID och fyllde i alla mina tidigare anställningar och utbildningar mm. Hon hade aldrig hört talas om att man kan logga in med Bank-ID?!

-Eeh, det var ju konstigt, sa jag, det står ju på er hemsida???!!

Jag vägrade sätta mig och göra om allt. Hon sa då: 

-Jaha, då får jag väl gå och hämta min chef. För jag kan inte göra något.

-Ja, gör du det, svarade jag (idiot la jag till inombords)

Hon kom tillbaka med två personer, två män. Jag förklarde läget.

-Aha, sa den ena och vände sig till donnan. Du måste gå in här (visade på datorn) för att hitta Jennys anmälan. 

HA, tänkte jag elakt om donnan, där fick du för att du inte har koll.

Det visade sig dock att min anmälan inte var fullständig. Jag förklarade att jag varit i kontakt med en av deras kollegor som sa att jag inte behövde boka in tid till handläggare då jag skulle komma på måndag (idag). Då förklarde de för mig (de två männen var de första trevliga personerna med intelligens som jag träffat på en arbetsförmedling någon gång) att jag tyvärr blivit felinformead. Jag skulle ha bokat in tid via nätet, min anmälan till A-kassan skulle ändå registreras from idag. Dvs jag hade inte ens behövt åka dit idag!!! Jag svarade att det nog vore bra att informera all personal på arbetsförmedlingen om vad som gäller. Samtidigt borde informationen på hemsidan vara mer tydlig. Vi som blivit arbetslösa kastas runt tillräckligt som det är mellan olika institutioner. Glädjande nog höll de med om det. Hörde när jag gick ut från rummet att de fortsatte att prata sinsemellan om dessa brister....hm kanske inte var så dumt att säga ifrån, det kan ju leda till att det blir förbättringar.

Nåväl, jag fick en ID-matris att logga in med så jag kunde slutföra min anmälan på plats. Fick hjälp av en annan man som som återigen inte hade koll. Han avbröt mig hela tiden när jag skulle svara på frågorna. Mumlade vid ett tillfälle att det vore enklare om han kunde lyssna!!! Han hörde naturligtvis inte vad jag sa. Jag påpekade några brister med deras sidor som inte är självklara. Han sa att han hade varit med från starten minsann och byggt upp allt (jaja, men det var inte det jag påpekade, föresten desto mer anledning att ta åt sig kritiken) Men han erkände till slut att de fått många klagomål....

Jag var helt slut när jag en timme senare åkte hem. Fy fan för dessa ställen som saknar all form av kompetens och förståelse för människors situation. Herregud, man måste ju säga ifrån när systemet inte fungerar, det är otroligt viktigt att det rättas till så att de arbetssökande får rätt information. Jag accepterar inte att bli behandlad som om jag inte vet vad jag pratar om. Säger alltid vad jag tycker och tänker. Jag har inte alltid rätt, men i det här läget vek jag inte en tum. Det får banne mig vara nog, det är inte första gången jag stött på de här typerna av problem på en arbetsförmedling.

Sa till Lilla Stjärna att nu har du varit på arbetsförmedlingen för första gången, måtte det inte bli fler....

Ååh, vad skönt det var att få gnälla av sig rejält!!!  TACK!

Magnus ringde precis, han är i affären på väg hem från jobbet. Han ska steka pannkakor som vi ska äta med nyinköpt ekologisk blåbärssylt som inte är sötat med 50 % socker, utan med koncentrat från äppeljuice. Tänk att en sådan dag kan få ett sånt lyxigt och bra slut:o) MUMS!

Ni kommer inte tro mig....men Magnus är på väg hem......med hamburgare.....hehe. 

Först vill jag säga STORT GRATTIS till Ulrika och Elin som äntligen blivit gravida!! Underbara nyheter, önskar er all lycka. Skriv gärna ibland och berätta alla era matnojjor mm, haha.

Nu har jag varit arbetslös i ca 50 minuter. Ska till kontoret på tisdag för det vill tacka av mig ordentligt. Min första tanke i början på veckan var: aldrig i livet. Men bitterheten har bytts ut mot acceptans vilket är skönt. För ingen vinner på att hänga läpp i all evighet. Jag är inte bitter på någon, det som skett har skett. Jag vet att ingen velat mig något ont. Som flera har sagt, jag får se det som extra tid till att rå om mig och stjärnan nu. Göra massa må-bra-saker som jag tycker om. Nu ska jag bara se framåt.

Har ägnat dagen åt att tvätta, dammsuga, bädda och plocka undan. Det var skönt, men jag blir fort trött. Har nyss tryckt i mig tre mackor med makrill i tomatsås på, ååååååååhhhh va gott det var.

I morgon ska vi åka och köpa stavar till mig som jag ska ha till mina dagliga promenader. Längtar som bara den efter att börja träna igen så gott jag kan. Har ju varit låst vid datorn den här veckan eftersom jag varit "i tjänst" fast hemma. På måndag blir det först besök på arbetsförmedlingen (bläää). Sen kan jag ägna mig åt roligare saker. Imorgon ska vi även kolla på ny digitalkamera, så vi kan börja dokumentera hur Stjärnan frodas i magen och mamma Jenny blir fetare av all mat som trycks ner i den lilla kroppen;o)

Min kontakperson på rekryteringsföretaget som sitter i samma lokaler jag jobbat i nu, vill träffa mig nästa vecka för att se om de kan hitta något jobb åt mig. Jag har superbra kontakt med dem. Kanske gör det på tisdag när jag ändå ska dit och träffa mina kollegor.

Var precis inne på Ellens blogg, hon håller på att laga massa god mat. Jag lovar, hade hon bott granne hade jag helt fräckt ringt på och bjudit in mig själv. Jag dreglade när jag läste om maten hon lagade:o)

Fan, jag är hungrig igen (gud va tjatig jag är). Vad ska jag nu hitta på att äta.....

Har precis mailat ut till alla kollegor där jag tackar för mig. Berättade även att jag efter flera års kamp äntligen är gravid och att det är det som är det vikigaste i livet nu för oss. Skrev att jag trivts och hoppas de kommer sakna mig för jag kommer sakna dem. Önskade alla stort lycka till och välgång. Ett bra och fint mail om jag får säga det själv. Fick svar nästan direkt från en av våra säljare som så gulligt skrev att han önskar mig all lycka och att det finns saker som är viktigare än jobb, som att jag äntligen ska bli mamma. Min chef ringde också på direkten och undrade om jag ville komma in på tisdag för att ses och säga hejdå. Självklart gör jag det. Har nu fått ännu fler svar från kollegor som tycker det är så tråkigt att jag ska sluta och som gratulerar till att vi ska få barn.

Satte mig ner på sängen i gästrummet och tittade ut genom fönstret och då kom tårarna. Jag grät som en öppen kran i flera minuter innan det gick över till små snörvlande snyftningar. Fan, det känns ju så klart vemodigt allt det här. Jag tycker avsked är svårt. Men det kommer bli bra, bara så ledsen just nu.....

Blev så glad igår, fick en kommentar av Ida på bloggen. Vi jobbde ihop på Telenor för ca 2 år sen. Vi tappade kontakten lite succesivt och nu hade hon hittat min blogg. Ytterligare en kollega, Gugge, ringde igår då hon också fått reda på att jag är gravid. Blev så otroligt glad av att höra ifrån dem. Det var nämligen under min tid på Telenor som utredningen kring vår barnlöshet började, så de visste om vår kamp redan då. Den sammanhållningen vi hade i arbetsteamet är den bästa jag någonsin haft på ett jobb. Vi var ett lagom stort gäng som jobbade ihop, hjälpte varandra i vått och torrt och vi lunchade ihop. Startade en filmklubb där vi tittade på massa bra filmer och åt massa gott. Vi hängde på Gugges kollo på somrarna och grillade. Våra åldrar i gruppen spände mellan 20 och 65 år. Jag kan faktiskt sakna den tiden pga sammanhållningen i gruppen, det är få förunnat att ha så bra kollegor. Har hellre lite mer trista arbetsuppgifter och underbara kollegor än tvärtom. Mitt senaste jobb nu hade jag väldigt roliga arbetsuppgifter, men den där sammanhållningen kollegor emellan......den kunde inte mäta sig med min gamla godingar från Telenor. Vi har nu bestämt att träffas igen, vilket känns kalaskul. Vi har alltid så vansinnigt roligt när vi ses. Det ser jag fram emot. Ullis, då vet du att du är med på noterna också;o)

Igår slockande jag som en utslagen hjälte i soffan direkt efter Lyxfällan på TV. Magnus väckte mig en halvtimme senare då jag vinglade in i badrummet och sen till sovrummet. Mår lite lite lite illa på kvällarna, men det brukar gå över efter ca en timme.

Idag vaknade jag med lite halsont. Typiskt, jag som måste dammsuga lite. Dammråttorna börjar göra anspråk på att ta över vissa hörn så jag måste jaga bort dem innan det är för sent.

Vi skulle ha besiktigat bilen den 25:e......men i morse....PANG....då kom jag på att det hade vi glömt....suck...så nu har jag bokat in en ny tid den 17 mars. Måtte jag komma ihåg det!!!! Har lagt påminnelse på mobilen nu.

Ulrika frågade om mitt kina-te. Tidigare i bloggen berättade jag att Dr Ma, där jag gjorde min akupunktur, även jobbar med örtmedicin. Jag har en massa örter som jag gör avkok på och dricker som te. Först drack jag ett te under själva IVF-behandlingen och sen ett annat from ET-dagen. Ska dricka i två veckor till. Igår när jag mådde lite illa kände jag inte alls för att dricka det beska teet, men så fort jag tagit några klunkar försvann illamåendet. Helt underbart. Det är väldigt bittra örter så det kanske är det som hjälper. Annars vet jag att ingefära hjälper, men det är så starkt.

Nähä, dags att ta itu med de oinbjudna hyresgästerna, The Dämmråtts!

Var så nervös när jag kom till jobbet. Såg genom dörrspringan att det var tänt inne på kontoret, dvs någon är där. Stod ett par minuter utanför dörren med klump i magnen och bultande hjärta innan jag tillslut tog ett djupt andetag och gick in. Andades ut när jag såg att det var en av mina supertrevliga kollegor. Vi pratade en hel del om allt som hänt, det var skönt. Sen kom han fram och gav mig en stor kram och åkte iväg och jag blev ensam kvar. Avslutade mina grejer och plockade ihop mina privata saker och rensade sådant som skulle slängas från mitt skrivbord. Ringde och bokade om akupunkturen till 15 istället när jag insåg att det skulle gå ganska snabbt att bli klar på kontoret. Vid 14-tiden gick jag, vände mig om och kände ett visst vemod när jag kastade en sista blick in i rummet, innan jag stängde dörren och gick.

Lyssnade på min Ipod hela vägen till akupunkturen, stannade vid observatorielunden och satte mig på en bänk en stund och njöt av solen. Hade gott om tid på mig. Tänkte att nu är det min familj som kommer först av allt, kändes bra. Vemodig och skön känsla på samma gång på grund av alla blandade känslor som svallat sen i fredags. 

Akupunkturen var underbar. Dr Ma gav till ett glädjetjut när jag berättade om ultraljudet igår. Hon är så lycklig för min skull. Det blev min examen idag, nu är mina behandlingar klara. Jag är självklart välkommen tillbaka och om inte annat ville hon att jag skulle höra av mig när den underbara gåvan ser dagens ljus till hösten.

På vägen hem kände jag enorm trötthet och hungrig (som vanligt) hade jag varit sen en stund innan akupunkturen trots att jag åt mellis på jobbet innan jag gick. Hann knappt komma innaför dörren hemma förrän äggkastrullen stod på spisen, till det blev det egenhändigt hembakat bröd med pastej och smörgåsgurka och knäckisar med ost och kaviar. Kände lite svagt illamående sen efter en stund, men inte så farligt. La mig på soffan och slökollade lite på TV.

En timme senare kommer Magnus och var hungrig på varm mat. Så han åkte iväg och köpte hamburgare på Sibyllan, frågade om jag ville ha. Men jag hade ju nyss ätit......men helt jävla otroligt......jag var hungrig igen. Så han köpte till mig också, så inom kort hade jag även tryckt i mig en hamburgare. Sablar va gott det var. Min ämnesomsättning verkar helt rubbad. Sen jag blev gravid har jag inte en enda gång varit sugen på godis eller chips??!! Vilket jag är galen i annars. Nä, jag fantiserar om fetaost, räkor i vitlök, hamburgare, bacon och framförallt ägg!!

Vart ska det sluta...

Dagens slutsats: Ägg + kastrull = Jackpott

Ska snart äta lite lunch hemma och sen bege mig till kontoret, känner mig nervös. Har som en klump i magen över att åka dit. Men jag vet att jag i princip kommer vara ensam och jag måste avsluta vissa saker. Sen ska jag på akupunktur kl 17, det ser jag fram emot.

Resten av veckan kommer jag jobba hemifrån och avvakta beslut om hur det blir. Återkommer om det. Fler kollegor har hört av sig och är mycket ledsna för min skull.

Jag vill bara att den här veckan ska ta slut så jag kan komma vidare och bara fokusera på det viktigaste i livet, vårt lilla liv som gror.

Kära styvsyster, du får gärna sy små söta klänningar (eller byxor;o) till Stjärnan. För er som läser kan jag tala om att det är min kära styvsyster som sydde min vackra bröllopskläning med korsett och hela baletten. 

Lasagnen står i ugnen och jag är klar så inom en timme åker jag. Åh, vad jag önskar att dagen blir till kväll så jag får komma hem igen.

Helgen har varit bra efter omständigheterna. Isolerade mig med mamma och Magnus. I lördags bakade vi massor av bröd och frös in. Passade på att få hjälp av mamma när hon är här. Vi har ätit massa gott, tittat på film och pratat massor om min nya situation. Har inte suttit och ringt alla jag känner från A till Ö och berättat, har inte orkat. Har inte svarat alla heller som skrivit, förlåt, men jag har inte orkat det heller. Men nu är min kämparglöd tillbaka och jag ska fan i göra det bästa av situationen nu. Problemet är bara att jag inte vet vad det bästa för mig är just nu.

Har fått hjälp av en på jobbet med vilka regler som gäller. En av mina kollegor blev tom så förbannad att hon inte vill jobba kvar där längre, hon tycker deras moral är usel. Jag kan ha tur nog att uppsägningen inte skötts efter regelboken och då kommer jag få hjälp med det. Men vi får se, väntar svar från Facket. Har suttit nu hela förmiddagen och ringt och mailat facket, försäkringskassan, arbetsförmedligen och tom sökt ett par jobb. Vill inte berätta alla detaljer här, får ta det privat sen för de som är intresserade.

Min chef ringde i morse, han undrar om jag vill jobba kvar på ca 50 % i några månader. För han tycker jag är klockren i min tjänst som administratör. Har inte bestämt än om jag vill anta erbjudandet. Det blir ju egentligen inte dem som hjälper mig, snarare jag som hjälper dem då det finns massor av saker endast jag har koll på. Frågan är, vill jag det?

Om någon läser min blogg och har tips på jobb som tex administratör (där rockar jag fett) på deltid i några månader så sitter det en här och är mycket intresserad!!!

Har i alla fall pratat med Försäkringskassan och de sa att min föräldrarpenning kommer grundas på den lön jag har nu även om jag bli arbetslös. Men med kravet att jag på min första arbetslösa dag står till arbetsmakrnadens förfogande, det får inte bli något glapp. Och det kommer jag ju så klart se till. Så ur den aspekten behöver jag inte oroa mig för ekonomin under föräldrarledigheten.

Men ni som troget följer mig, kom gärna med tips för jag känner fortfarande att jag inte vet vad som blir bäst för mig och min familj.