Nu är sovrummet så fint så så fint. Har krupit runt på alla fyra och torkat lister med fuktig trasa, även elementet fick en omgång. Ålade runt bäst det gick för att komma åt under sängen. Har även betalat alla räkningar, det känns så skönt när det är gjort. Nu blir det lite lunchpaus. Spagetti med lammfärssås som Magnus lagat, mycket gott. Vi håller på att lära oss att äta lamm. Var inte så förtjust i det förut, men man måste utmana sina smaklökar och prova sig fram.

Lägger upp en bild på vårt sovrum så ni kan föreställa er hur trevligt det kommer bli att lägga sig där ikväll:o)

Igår grep städjävulen tag i mig. Jag skurade båda badrummen från golv till tak. Slet bort toasitsarna och skrubbade i badkaret. Tvättade badrumsmattorna. Nu är det så jäkla fräscht därinne att man kan äta sushi på golvet. När Magnus kom hem reagerade han direkt att det var en sån fröjd att gå på toa. 

Jag har en ny taktik nu när jag städar. Förut sprang jag som en jagad runt i lägenheten med dammsugaren och duttade lite här och där. Sen dammade jag och om jag gick in i köket för att tex hämta en trasa så kanske jag upptäckte att diskmaskinen var klar, jag då började jag plocka ur den istället. Det var ingen struktur när jag städade, utan jag bytte uppgifter så fort jag kom in i ett annat rum. Blev alltid klar men det tog tid. Någon som känner igen sig?

Igår bestämde jag mig för att testa "det manliga sättet" (enligt mina erfarenheter) att ta ett rum i taget. Så igår tog jag båda badrummen i tur och ordning och hur fint blev inte det. Idag har jag skrivit en lista över allt som ska göras som jag sen kan bocka av, jag ääääääälskar listor. Så nu ska jag ta itu med sovrummet när jag är klar här. Känns så roligt att hålla på, vet inte vad som flugit i mig. Nästa vecka kommer bonusmoster och hälsar på (Magnus moster) Hon har aldrig varit här, så det kommer bli en fröjd med den rena lägenheten:o)

Igår var vi på Alprausch utförsäljning. Det var galet mycket folk, har aldrig varit så mycket förut. Men det beror nog på att de annonserade en vecka i förväg. Jag slet åt mig flera skidset (djungelns lag rådde) och hittade en som jag är supernöjd med. Ursnygg och så jäkla bra kvalitet, massor med smarta detaljer, love, love, love. Det tog ungefär 20 minuter för mig att prova ut den. Folket länsade för fullt så när jag väl började kolla efter lite andra kläder så hade jag värsta flaxet. På en ställning hänger två sommarklänningar (likadana men olika färger och mönster) som jag tar och går och provar. När jag hade den ena av dem på mig så var det flera som sa: Åh, vilken fin klänning. En sa tom: Om inte du ska ha den, kan jag ta den då? Men jag blev så kär i dem så jag tog båda två. När jag skulle betala sa Cathrin (en av ägarna): 

- Åh, de där klänningarna är helt otroligt fina, de kommer komma ut i butikerna i höst. Jag är förvånad att de inte redan är slut.

Hehe, mina horn i pannan växte, JAG fick dem båda:o) De är perfekta sen när magen börjar växa lite. Berättde för Cathrin att jag är gravid och hon tjöt av glädje (hon är en sprudlande människa som inte snålar med sina energier, superhärlig är hon) Hon sa också att klänningarna kommer vara perfekta att ha när magen växer.

Supernöjda åkte vi hemåt. Tog svängen inom stans bästa grill på Valhallavägen vid Tekniska högskolan och käkade korv med bröd som jag var fanatiskt sugen på.

På kvällen låg Magnus med huvudet i mitt knä i soffan medan jag tittade på den otäcka dokumentären: Monstret - Josef Fritzl. Men när det var ca 10 minuter kvar slockande jag också, vaknade när eftertexterna rullade. Fan, jag ville ju se hela. Men det var bara till att lufsa in i sovrummet och strax efter 22 sov vi som små barn båda två.

Vad härligt det är att slå på datorn nu på morgonen och se alla kommentarer jag fått:o) Blir så glad varje gång någon skriver till mig. Känns som vi är gravida tillsammans, haha. Bättre stöd får man leta efter. Tack!

Igår åkte jag först till frissan och klippte luggen och visade den lilla bulan på magen. Sen promenerade jag på Drottninggatan i solskenet och bara njöt. Jag gick där och tänkte: Här går jag och är gravid:o) Gick först till Åhlens och köpte genomskinliga pillerburkar som är perfekta att ha när man reser bort. Sen strosade jag Hamngatan ner mot Saras jobb och gled in på H&M. Då var det som att någon ande tog över min kropp. Helt utan förvarning styrde jag stegen mot ett bestämt mål i butiken och vips stod jag vid mammakläderna (obs, jag är helt sokyldig till detta initiativ). Det gick en tjej där och plockade bland kläderna, hon hade en rejäl mage. Hehe, här går jag bland mammakläderna helt lagligt. Men jag blev faktiskt besviken över hur trista kläderna var så jag avlägsnade mig väldigt snabbt när anden i kroppen beslöt sig för att dra.

Promenerade till Saras jobb och träffade lite gamla kollegor (jag jobbade en kort period där förut). Det var jättekul att ses. Sen blev det äntligen dags att tänka på det här med mat. Vi gick så fort hon slutade klockan 17 och mötte Fia på O´Learys vid centralen där jag tryckte i mig otroligt god Caesarsallad, de andra två åt Fajitas. Vi pratade om allt och det var så kul för nu var det ett tag sen som vi sågs alla tre samtidigt. Vi hängde där i ca 4 timmar och hade det inte varit för min smygande trötthet och mitt tråkiga illamående som började gro så hade jag kunnat stanna längre. 

På vägen hem när jag skulle ta tunnelbanan satte jag igång min radar: att inte sätta mig brevid någon som är full eller någon otvättad gammal gubbe för jag skulle inte klara de ljuva dofterna. Satte mig mittemot en kvinna som läste, brevid mig satt en yngre kille med trasiga jeans och brevid kvinnan en prydlig man. Han var så korrekt så jag kunde inte låta bli att studera honom i smyg. Han hade benen i perfekt 90 graders vinkel och händerna i knät. Väldigt fint klädd och med jämna mellanrum rättade han till kragen eller sitt hår där inte ett hårstrå låg fel. Han såg lite högfärdig ut. Rätt vad det är som vi sitter där känner jag hur det doftar lite fylla....hmm...vem kan det vara som krökat? Den prydliga mannen börjar prata med killen som har trasiga jeans....om hans jeans kontra sina egna perfekt strykta finbyxor, väldigt trevlig och välartikulerad var han. Sen kliver unga killen och kvinnan av och prydliga mannen sätter sig mittemot mig. Då ser jag i hans ögon att de är alldeles rödsprängda och glansiga, shit han är ju packad...och snart kommer han garanterat börja prata med mig. Jodå, efter en stund höjer han ena pekfingret och pekar mot mitt knä där jag har mina händer vilandes mot min väska.

- Ursäkta......har du satt fast ett gem där, säger han och pekar.

- Vart då, frågar jag och börjar kolla min väska, vrider mina händer för att kolla vantarna jag har på mig.

- Nä, där, säger han och pekar mot min kappärm.

Jag vrider på armen och där sitter en dragkedja.

- Det är min dragkedja, sa jag

Han höjer sina händer och utbrister förskräckt:

- Ååh, förlåt jag såg inte. Sen lägger han sina händer i knät igen och tittar ut genom fönstret som om inget hänt.

Jag fick bita mig i tungan för att inte börja asgarva, ville inte såra den prydliga mannen. Han for upp för att låta en äldre dam sitta, han stod spikrak i ryggen och höll i ledstången. Sen när han skulle kliva av gick han med raka steg och pendlade flott med armarna, koncentrerade sig hårt på att se så politiskt korrekt ut som möjligt......dyngrak som han var.

Dessa små vardagliga händelser tycker jag är hysteriskt roliga.

Vaknade 05:58 i morse och hade magen full med miljarder fjärilar. Låg en stund och andades, tog på mig mina sea-band i förebyggande syfte. Blir lättare illamående nu om jag är nervös. Tillslut gick jag upp och utförde lite Qigong och mediterade en stund, det hjälpte.

Vi åt frukost och jag sa att det är synd att vi inte har någon ljudbok längre som vi kan lyssna på i bilen, det är så avslappnande att lyssna på det.

Vi hoppar in i bilen och Magnus fiskar upp en CD ur innerfickan, då hade han på morgonen i smyg bränt ner nästa del av boken Brännmärkt som heter Förföljd. Jag blev totalt överaskad och sa: Nä, nä, nä, har du nästa bok där? Nä, nä, nä. Mangus asgarvade. Nåväl, vi lyssnade hela vägen ner under tystnad och höll varandra i handen, det var ljuvligt.

Vi satt i väntrummet, en kvart kvar, suck. Sen öppnade Gunnar dörren och jag hörde hans röst:

- Jenny!

Gulp, vi reste oss och jag log blekt när vi hälsade. Tänk att vara så nervös, men jag vet ju att det inte finns några garantier. När vi satte oss frågade han hur jag mådde. Sen pratade han med Magnus en stund om skidsemster i alperna. Men vafan, kan vi kolla någongång satt jag och tänkte.

- Du, ser lite blek ut. Jag föreslår att du hoppar upp i stolen så kollar vi, sa han slutligen.

Jag var inte sen på att lyda. Av med brallorna och upp. Hjärtat bultade, Magnus tog min hand. OCH DÄR.....då såg vi. 

- Oj, här var det stort, det har vuxit, sa Gunnar.

Lilla Stjärnan var livlig, hade växt normalt, var 36 mm precis som det ska vara i vecka 10 + 3. Vi såg hjärtat som slog. Huvudet nästan lika stort som kroppen. Och det mest fantastiska var att se hur h*n sprattlade med både armar och ben, väldigt livlig. Tårarna började rinna, lyckan bubblade. Herregud, det finns en bebis i min mage, den ligger där och sprattlar.

- Det är svårt att få en bra bild, sa Gunnar. Du har en bakåtliggande livmoder så det är lite vävnader i vägen som skymmer sikten. 

Men han trixade lite så tillslut fick vi vår stillbild. Här ser ni vår Lilla Stjärna....jag fattar ingenting!? Är bara lyckligast i hela världen just nu.

Till vänster ser ni huvudet, det lilla plusset är precis där bålen och hjärtat är. På var sida ser ni två runda bollar, det är Stjärnans små händer som sprattlade:o) Fötterna syns inte, Gunnar ville gärna ha med dem också men på grund av vävander i vägen så skyms dem. Vi såg även ryggraden när han hade sin rundvisning för oss och i vissa lägen såg vi endast de små fötterna som vevade omkring.

Det kan inte riktigt bestämma sig ute vad det ska vara för väder. Ena gången jag tittar ut strålar solen för att i nästa vara piskande snö med snålblåst.

Igår kom min skidhjälte hem:o) Vi satt länge skavfötters i soffan och berättade om våra helger, det var mysigt. Han dök ner och pratade med Lilla Stärnan, sa att pappa är hemma nu, mitt hjärta smälter. Sen var vi båda trötta så det blev date med John Blund för oss båda. Magnus rum på resan (som han delade med tre andra låg ovanför nattklubben så rutorna skallrade när de skulle sova. Usch, jag skulle bli skogstokig.

Imorse efter frukost åkte jag direkt och storhandlade på Coop, sen hem och laga mat. Fiskgratäng med potatismos blev det och när jag ändå var i farten så svängde jag ihop en chokladsås som jag hade till efterrättsglassen, hihi. Så nu är jag återigen mätt och belåten...

Mamma ringde för en stund sen, de har kommit fram välbehållna till Barcelona. De ska bo en bit utanför stan (ni kan läsa mer om resan på hennes blogg) De hade precis avnjutit en god lunch hemma hos de som bor där. Skönt att veta att de är framme, jag är alltid lite hönsig när folk ska resa, vill veta när de landar så jag kan slappna av.

Imorgon ska jag träffa mina fina vänner Sara och Fia, vi ska äta på O´Learys, Caesarsallad för min del utan tvekan:o) Det ska bli superkul för det var evigheter sen vi sågs! Innan dess ska jag till min frisör och klippa luggen för snart ser jag inget. Hon är så schysst, jag får göra det gratis mellan de "vanliga" besöken. Hoppas snöyran håller sig låååångt borta, för jag vill ta på mig vårjackan snart och jag vill se tussilagosar och njuta av vårsolens värme. JAG VILL, JAG VILL;o)

Har tjatat om det förr och jag gör det igen. Jag är pirrig till tusen inför morgondagens VUL. Det finns aldrig några garantier att allt är som det ska även om jag faktiskt innerst inne tror att allt är bra. Magnus tror också att allt är bra, men är så klart nervös han också. Jag är nog mest rädd för att något ska ha hänt som jag själv orsakat. Varje gång jag bär tunga matkassar eller som i helgen, tunga väskor, så får jag alltid mer molvärk. Det har även kännts som små hugg ibland, då blir jag rädd, är det normalt att känna så?? Tänk om det är farligt, tänk om något påverkas. Samtidigt tänker jag att kvinnor förr i tiden stod och jobbade hårt i potatisåkern fram till dagen de föder så vafan slappna av. Men det så klart lättare att säga än att faktiskt göra. Som jag sagt förut, vi har kämpat i så många år, jag är skiträdd att något ska gå fel. Åååååhh, om bara morgondagen kan komma så jag får svar på mina våndor. 08:45 ska vi vara där ifall någon sitter sysslolös och vill ägna oss en liten tanke då.  Får nog dänga en stekpanna i skallen så jag somnar ikväll:o)

Nu är jag hemma igen och jag undrar vart våren tog vägen?? Vill inte se en snöflinga mer förrän tidigast till första advent i år.

Igår kom min kusin Tommy och hans sambo Tina förbi också. Det var jättekul att ses. Så nu har jag träffat tre av fem kusiner i helgen:o) Vi ses ju inte så ofta nu för tiden så det är alltid roligt när det sker. När jag var liten blev jag så överlycklig för varje kusin som pluppade ut då jag växte upp utan syskon. De har alltid, trots att vi inte ses lika ofta längre, betytt mycket för mig.

Inatt blev min mosters man magsjuk så jag smög iväg tidigt imorse och åkte hem. Jag packade ihop mina saker och skrev en lapp. Kände mig så taskig som bara smög iväg så där, men jag vill inte riskera att bli sjuk. Var hemma redan strax efter 8 imorse och åt då frukost på en gång. Sen har jag mest legat på soffan och slumrat framför teven. Hoppas och ber att jag ska klara mig. Pratade med moster för en halvtimme sen och hon mår ok än så länge.

Magnus sitter på planet hem nu, han landar om en timme ungefär. Ska bli skönt att ses igen, vi har saknat varandra:o)

Imorgon ska jag vara duktig och ägna mig åt jobbsök, idag har jag inte orkat. Satte igång datorn för bara en timme sen.

Vill också passa på att Gratulera min mors kära man Jan som fyller år idag och önska dem båda en trevlig resa till Barcelona imorgon. Pratade med dem båda för en stund sen och de ska snart gå och lägga sig för de ska upp mitt i natten. Barceloa är en härlig stad, vi var där för två år sen.

Tack för alla fina kommentarer ni skrivit på mitt förra inlägg. Jag log från öra till öra när jag läste dem. Känner lite pirr inför onsdagens ultraljud bara för att jag vet att jag ska få se Lilla Stjärnan igen. Det blir ytterligare en bekräftelse på lilla livet och det är blandade känslor pga rädsla...samtidigt som jag känner att allt är som det ska. Slå upp nojjig i ett lexikon och ni ser en bild på mig.

Jag är nu inne i vecka 10, tänk vad tiden går. Britt-Inger har tagit en bild på mig som visar den lilla bulan som börjat skönjas (blandat med all mat också kanske, haha). På bilden ser jag ut som en bondmora med myskläder och omålade ögonbryn, men håll till godo gott folk. Första bilden på mig och Lilla Stjärnan tillsammans. Har inte haft sea-band på två dagar nu, istället haft lite mer molande värk men mår bra.

Vecka 10

I graviditetsvecka 10 börjar fosterperioden som varar ända fram till förlossningen. Alla organ finns på plats men är ännu mycket omogna. Hjärtat som slagit sen vecka 5 är fullt utvecklat. Många av hjärnans och nervsystemets funktioner är redan färdiga.

Längden är ungefär 30 mm och vikten 15 gram. Det är en fördubbling sedan vecka 7. På fingrar och tår syns antydan till leder och naglar. Könsorganen utvecklas. Barnet svävar omkring i en vätskefylld hinnsäck, i ett lagom tempererat och saltat vatten. Barnet kan bilda små mängder urin, på så vis produceras hela tiden nytt fostervatten. Innerörat bildas, men kan inte uppfatta ljud. Smaklökarna utvecklas och ögonen drar sig framåt för att finna sin plats. De kan uppfatta ljus men ännu inte blinka.

Den gravida kvinnan kanske sover sämre på nätterna och måste kissa flera gånger per natt. Kläderna spänner men det räcker oftas med att knäppa upp ett par knappar. Man kan känna sig svullen i hela kroppen. Många får gaser i tarmarna eftersom tarmarna rör sig långsammare och fördröjer matsmältningen.

Mina kommentarer till symptom är att jag sover väldigt bra på nätterna. Går endast upp en gång per natt. Jag måste även ibland dricka ett glas Proviva pga av knorrande hunger i samband med mitt nattliga toalettbesök. Dert sker inte varje natt men flera gånger i veckan. Magen känns svullen, mjuk ibland och hård ibland. Men för övrigt känner jag mig inte svullen i övriga kroppen. Sen har vi det här med gaserna.....fråga min mostrar om jag har dessa problem;o) Jösses, framåt kvällskvisten är det rena konserten men fantasktiska fanfarer från min sida (nu har jag verkligen blottat mina innersta hemligheter för omvärlden). Men det bjuder jag på, vi skrattar så tårarna rinner och det är väl härligt att kunna roa sin omgivning - helt gratis.

Vi kom till Britt-Inger i fredags vid 17-tiden. Min morbror åkte med mosters man tillbaka till Norrtälje. De skulle ha lite grabbhelg med musik och diverse alkoholhaltiga drycker. Det var så mysigt att komma fram till stugan, ett rejält timmerhus med naturen utanför dörren. Vi åt världes godaste smörgåstårta som Britt-Inger gjort för säkert 20 personer, vi klämde nästan i oss hälften:o) Vi är glada i mat i vår familj. Hon hade inte någon majonäs eller smör utan creme fraiche, vilket vi alla tyckte var mycket godare. Det blir inte så flottigt och det står en inte upp i halsen som det annars kan göra. På kvällen tog vi av min Marianne-kladdkaka (jag bakade så klart två stycken för att kunna ta med mig den ena:o) Risken att vi skulle svälta ihjäl var obefintlig.

Vi kollade på Lets Dance på hög volym och tjattrade, fy fan va trevligt det var. Jag och moster delade rum och när vi skulle lägga oss kändes det som att vara på kollo. Det var bara våningssängen och pottan som saknades. Vi stod i badrummet samtidigt och borstade tänderna och fnissade. Britt-Ingers två fina ragdollkatter undrade nog vilket liv det blev. Vi sjunger och skrattar mycket.....och högt när vi ses.

På lördagen tog vi en promenad, vårvärmen var ljuvlig. Fåglarna kvittrade och for omkring och det porlade i bäckarna vi gick förbi. Då var det extra trevligt att komma hem till stugan och äta lite kladdkaka igen:o) Sen blev det Britt-Ingers gryta till middag, återigen; GOTT GOTT GOTT. Britt-Inger älskar att laga mat och det märks för det smakar alltid så ljuvligt. Alltid massa roliga tillbehör, röror, sallad, bönor, vitkålssallad, oliver mm.

Vi plöjde igenom serien "Tell me you love me" Underbart bra, rekomenderas. Det är en hel del sexscener i den, mycket verklighetstrogna, så den rekomenderas ej till pryda personer:o).

Idag kom morbröderna precis när vi ätit varmkorv med bröd och såg lite trötta ut, hihi. Vi har tittat på gamla foton från förr och skrattat gott åt roliga frisyrer, glasögonbågar och tapeter.

Nu är jag i Norrtälje igen hos moster med familj. Vi ska se på Robinson och äta mat snart.

Helgen är inte slut än, men åh vad trevligt det varit. Vi har redan bestämt att göra om detta snart. Det var år och dar sen vi träffades så här och sov över. Jag behövde verkligen det här. Min kära man har ringt från skidbacken ett par gånger. Han njuter av skidåkning och vackert vinterväder i alperna. Inga brutna ben än;o), han ringde tidigare när han var på väg upp med liften. De skämtar mycket om Sällskapsresan 2 när Stig-Helmer är i fjällen, haha. Imorgon åker vi båda hem till storstan igen och till vardagen. Men just nu njuter vi båda av våra välbehövliga minisemestrar.