Igår morse ringde min söta moste Britt-Inger och hade fruktansvärd smärta i ryggen, ryggskott visade det sig när hon sen var på akuten. Så vi kunde så klart inte åka dit igår. Vi satte oss vid frukostbordet och roddade om planerna. Ville inte avboka med mormor eftersom vi båda sett fram emot att ses så länge. Så jag ringde min kusin Jimmy som bor i Norrtälje, han och Carro och dottern Olivia tog gärna emot spontanbesök av mig och Magnus.

Så glada i hågen åkte vi först till mormor i det ihållande regnvädret. Mormor dök på bulan, som hon kallar min mage, och var salig av lycka. Vi fikade massa godsaker och pratade. Visade filmerna från ultraljudet för dem, det var så härligt att se det tillsammans.

Här sitter vi vid köksbordet och myser tillsammans min söta mormor och jag.

Normalt sett är mormor en riktig linslus, men var vid tillfället lite bekymrad över sin frisyr.

Mormor och Kurre berättade om en granne de har mittemot på andra sidan innegårdes som är alkis. Han håller låda på helgnätterna och spelar musik, gapar och skriker på sin ännu fullar kompis och är allmänt bedrövlig. De krökar i princip konstant från fredag eftermiddag till söndagmorgon. När vi skulle åka vidare till Norrtälje, gick mormor fram till sin balkongdörr och ropade på oss att komma till fönstret. Där mittemot såg vi på bottenplan den där mannen. Han hade sen 09:30 imorse börjat dricka öl och nu var klockan ca 14:00 och han groggade och rökte för fullt. Hans dörr var öppen och det strömmande turkisk popmusik från tv:n på högsta volym. Men det mest bedrövliga av allt var att hans kompis låg totalt däckad på gården i spöregnet och sov. Mannen skällde på sin kompis men vinglade tillslut fram för att lyfta upp sin sovande kompis som var så packad att han inte ens kunde hjälpa till med fötterna. Varken Magnus eller jag har någonsin sett en sån full person. Sen däckade kompisen på en bänk under taket istället mot husväggen medan den gapande mannen fortsatte att grogga och föra ett jävla liv. Sorligt.

Idag ringde mormor och berättade att mannen hade gått till systemet lite senare för att köpa mer sprit och betett sig så illa att polisen kom och hämtade honom. Men inatt kom han hem igen. Då såg Kurre hur han satt och drack öl på sin uteplats igen. Han är tydligen vräkt så jag hoppas han drar snart så mormor och Kurre och alla andra grannar kan få lugn och ro.

Jag tog faktiskt flera kort på den helt absurda scenen men vågar så klart inte lägga ut dem på bloggen. Kan visa vid annat tillfälle, så ska ni få se med egna ögon.

Förutom fyllona så var det riktigt mysigt hos mormor och Kurre. Hon såg pigg och glad ut vilket känns bra. Det var skönt att ses igen.

Imorgon drar vi till Rimbo direkt efter mastodontfrukosten och hälsar på mormor och bonusmorfar Kurre. Hon har redan inhandlat kanelbullar för det vet hon är mina favoritbullar. Tyvärr ej hembakade, men är det bara kanel i så blir det bra:o)

Sen bär det av till den blå timmerstugan utan för Norrtälje för att umgås, äta och sova över hos morbor Lasse och moster Britt-Inger. Jag kan garantera att vi I N T E kommer svälta ihjäl. Britt-Inger lagar alltid så mycket GOD mat att det räcker till hela kommunen. Det ska bli ljuvligt om ni förstår vad jag menar:o)

Så nu blir det inget bloggande förrän på söndag. Det ska bli skönt med lite miljöombyte och lantluft ett par dagar, med gräs under fötterna och knastrande brasa på kvällen. Kommer bli mycket skratt, det blir det alltid när min goa morbror är i farten. När han sätter igång står blixten still och en annan ligger i kramper på golvet i skrattplågor.

Hoppas ni alla får en riktigt trevlig helg, som faktiskt redan har börjat.

Kram från mig!

Mina tankar går till en IVF-syster som inte fick göra ET idag efter hela sin hormonbehandling och ÄP pga att de få befruktade äggen slutade dela sig. Alltså det här med IVF är allt annat än en dans på rosor, det tär både på kropp och själ och jag blir så ledsen när andra får dessa jobbiga besked.

Man får sörja och ta sig igenom smärtan det innebär att ej lyckas. Sen får man kravla sig upp ur spillrorna och kämpa vidare hur jobbigt det än kan verka.

Stor kram till dig Lila och din familj! Vi är flera som tänker på dig!

Nu har jag precis vinkat av min kära vän Ullis vid bussen. Hon har varit här idag och hälsat på. Vi har haft det supertrevligt. Magnus är ledig idag, han tog en cykelrunda för att inviga sina nya cykelbyxor genom att hälsa på sin moster som flyttat till ett område i närheten. Jag får ta cykeln och hälsa på henne en annan dag. Sen wokade Magnus ihop en god lunch åt oss och efteråt lyckades jag rafsa fram lite efterrätt ur skåpgömmorna. Det blev vaniljglass, tinade hallon, riven choklad, mascarpone och kokosflingor så var och en kunde komponera sin egen dessert. Riktigt lyckat måste jag säga.

Det var Ullis som var min klippa i stormen när vi började med vår  barnlöshetsutredning. Det var hon som varje gång följde med mig för att ta blodprov titt som tätt och höll min hand. Jag var livrädd och minns att jag första gången skulle ta blodprov på en måndag. Hela helgen byggde jag upp min nervositet och söndagnatten kunde jag knappt sova. Men Ullis är lugnet och tryggheten själv, så det var toppen att ha med henne. Vi jobbade båda på Telenor och gick till en klinik i närheten, därför blev det hon och inte Magnus som följde med. Tillslut var hon veteran på mina provtagningar och var den som skötte snacket:

- Hon måste ligga ner

- Nej inte den armen, den andra är bättre att sticka i.

Hon pekade med hela handen och jag kunde bara koncentrera mig på att slappna av med vetskapen att Ullis fixade biffen.

Minns att jag tänkte, hur i helvete ska jag klara en IVF-behandling som inte ens fixar ett blodprov? Men, men, facit har vi nu. Har tom gjort två IVF-behandlingar....frivilligt utan tvång eller mutor. Sist hos barnmorskan skulle jag ta stick i fingret, som jag förr var mer livrädd för än blodprov.....ja då behöver man inte vara en Einstein för att begripa hur rädd jag var för det lilla ingreppet med tanke på vad jag nyss berättat om vanliga blodprov. Men sist som sagt så satt vi vid barnmorskans skrivbord, jag slängde upp fingret, tittade bort ändå, men babblade på som vanligt med Magnus. Stick......klart.....utan någon som helst tendens till att tuppa av. Satte själv på plåster efteråt och fortsatte att babbla som om inget hänt?! Tills jag kom på:

- Älskling! Märkte du vad som hände precis?

- Ööööööhhh....svarade Magnus, fortfarande i chocktillstånd över min bravur.

Det var helt plötsligt en baggis att sticka en nål i mitt känsliga finger, och för mig gott folk är det enormt stort. Vid inskrivningen två månader tidigare vägrade jag ta stick i fingret, då tog barnmorskan blod från vanliga blodprovet som gjordes i liggande ställning för min del, just as usual.

Berättade allt för Ullis och hon var mäkta stolt över mig:o)

(Undrar om inte det är värt minst ett bokmärke?)

Jag måste nog vara coolast i stan.

Snart har vi passerat maj månad och jag är inne i 19:e graviditetsveckan. Igår kände jag som ett behagligt vågskvalp i magen. Plus att både Magnus och jag kände tydliga buffar på magen. Finner inga ord hur fantastiskt det känns.

Vecka 19

Bebisen är ca 20 cm och väger ca 250 g. Livet i livmodern är stillsamt men inte ljudlöst. Mellan vecka 18-20 utvecklas bebisens hörsel och den blir medveten om ljudet i dess omgivning. Bebisen hör blod som strömmar genom kärl och navelsträngen, sin mammas hjärtslag och tarmbubbel. Mammans röst når också in i barnets tidiga medvetande. Det kan uppfatta vissa höga ljud som tränger igenom livmoderväggen. Tandanlagen är tydliga och från vecka 19 syns det att barnets fingrar har fått naglar. Ögonbrynen markeras och ögonfransarna börjar växa.

Som blivande mamma kan du känna dig flåsig och andfådd när du rör dig. Hjärtat får jobba hårdare för att pumpa runt blodet plus att blodvylem ökar. Bra att hålla kroppen i form både för graviditetens skull och inför den kommande förlossningen. Vistas du mycket i solen bör du skydda din nud då en viss typ av pigmentförändringar kan förekomma som gör dig fläckvis solbränd. Kallas cloasma och är ofarligt, men det kan ta några år innan fläckarna försvinner helt.

Ledbanden som håller i livmodern får sträcka på sig allt mer. Det kan göra ont i både ljumskarna och i sidan, högre upp på magen. Ta en paus då och då och vila med benen högt för att lindra belastningen på ledband och ligament. Bra att vila en stund mitt på dagen, då orkar du bättre och din allt tyngre kropp mår bra av den avkopplingen.

Jag har märkt att jag varje dag mellan ca 16-18 har en svacka så jag tom kan slumra en stund. Det är inte likt mig i vanliga fall. Det är toppenskönt, för sen resten av kvällen är jag mer pigg och är ändå trött när det är dags att sova för natten. Det är som att vara barn igen då man behövde sova middag:o)

Maja ville gärna att jag skulle lägga upp länken till Barnmorskeprogrammet, så här kommer den:

http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/285193

Det sänds även i SVT2, onsdagar 20:30. Avsnittet som gick igår (premiär) sänds även imorgon 16:20. Alternativt kollar man på länken ovan där alla avsnitt finns på norsk.

Tack Emelie för att du tipsade om det här, jag hade ingen aning om det. Älskar att se sådana program.

Det blev ingen åska igår, blev nästan lite besviken. Hade sett fram emot att få kura i soffan medan det small och brakade utanför. Vi kollade på film i alla fall, det blev The Boondock Saints. Genom att endast kolla omslaget skulle jag garanterat inte ens besvärat mig med att läsa på baksidan och ännu mindre se den. För mycket testosteron!

Men jag måste säga, fy fan vilken cool film. Den var bra och hystersikt rolig emellanåt. Vi låg dubbelvikta i soffan av alla rappa kommentarer och knasigheter som uppstod. Otroligt bra och sevärd, rekomenderas!!!

Raskt över till något helt annat. Imorse fick jag en länk av Emelie till ett program som går i Norge och handar om barnmorskornas vardag på BB. Vet ni vad barnmorska heter på norska: Jordmor. Är det inte gränslöst gulligt? Efter endast 49 sekunder in i programmet låg jag och bölade över skrivbordet. Det är så fantastiskt och vackert och helt overkligt på samma gång. Igår skrattade jag åt allting och idag verkar jag gråta åt allting. Men inte för tråkiga sakers skull utan åt fina saker. Så utmana mig genom att säga något gulligt till mig så kommer ni få snor och bröl till svar.

Magnus: Älskling, är det du som har höjt skrivbordet?

Jag: Ja.....min mage får inte plats annars. Måste ha skrivbordskanten mellan brösten och magen.

Magnus: Hehehehe!